I dag är första dagen på jag vet inte hur många veckor som jag inte gör någonting, inte ett skvatt. Nada.
Lovade mig själv i går att bara vila och även om jag inte hade lovat så hade jag inte kunnat göra något annat än just det.
För när man håller sig så länge att man knappt kan andas för att man inte orkar ta sig till toa för vartenda steg värker som en skärseld genom varje partikel i hela kroppen så är det illa.
Huvudet dunkar och ansiktet värker, svider som om jag hade skrubbat det med ett rivjärn.
Så i dag har jag bara legat i soffan med datorn i knät som en elektrisk filt och önskat mig en elektrisk sovsäck att vira in mig i när dagar som denna kommer.
En dag i fibromyalgins underbara värld!
Fick hjälp av mamma i går med att sätta i hop soffan och skruva i hop bokhyllan, sedan var det bara att springa i väg och hämta tre små dagistroll och vänta på två till från skolan! Sen fixa middag och så hjälpte Andreas till att resa bokhyllan när han kom för att hämta Edin och tejerna.
Sen gick jag och Sirpan och la oss och efter en sekund ringde väckarklockan. Hur kunde klockan bli 6.20 så snabbt?
Har verkligen stupat i säng de senaste veckorna, vet inte ens hur jag har tagit mig igenom dagarna om jag ska vara ärlig...
Lovade mig själv i går att bara vila och även om jag inte hade lovat så hade jag inte kunnat göra något annat än just det.
För när man håller sig så länge att man knappt kan andas för att man inte orkar ta sig till toa för vartenda steg värker som en skärseld genom varje partikel i hela kroppen så är det illa.
Huvudet dunkar och ansiktet värker, svider som om jag hade skrubbat det med ett rivjärn.
Så i dag har jag bara legat i soffan med datorn i knät som en elektrisk filt och önskat mig en elektrisk sovsäck att vira in mig i när dagar som denna kommer.
En dag i fibromyalgins underbara värld!
Fick hjälp av mamma i går med att sätta i hop soffan och skruva i hop bokhyllan, sedan var det bara att springa i väg och hämta tre små dagistroll och vänta på två till från skolan! Sen fixa middag och så hjälpte Andreas till att resa bokhyllan när han kom för att hämta Edin och tejerna.
Sen gick jag och Sirpan och la oss och efter en sekund ringde väckarklockan. Hur kunde klockan bli 6.20 så snabbt?
Har verkligen stupat i säng de senaste veckorna, vet inte ens hur jag har tagit mig igenom dagarna om jag ska vara ärlig...
Men det viktigaste kommer jag ju så klart i håg och det finns ingenting som skulle få mig att missa
min lilla smörblommas balettuppvisning!
De skulle föreställa små rosa pantrar och de var så duktiga!
Siris rum har äntligen fått färg och nu är det bara trälisterna som ska upp
Kalaståran!
Ett par dagar senare så var det äntligen dags för kalas!
Finaste klänningen i världen and let the party begin!
Kalasdax!
Min älskade unge,
jag skulle ge dig tusen tårtor med tusen eldfacklor
om dagen för att du alltid skulle vara lika lycklig!
Mitt vardagsrum i går morse...
I går eftermiddags...
I går kväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar