Jag målar och målar men kommer ändå ingen stans, för efter varje halvmeter som blir målad får jag kram i handen, inuti handflatan liksom. Har något med fibrolmyalgin att göra...
Men skam den som ger sig, målar en stund, pausar en längre stund och målar igen.
Mycket springande blir det :)
Lämningen på dagis var knölig i dag med, nu hann fröken fånga upp henne innan tårarna hann bryta ut. Ändå sprang hon nästan hela vägen till dagis och sjöng och hoppade. Men helst vill hon bara vara hemma med mig. Antar att hon är i en liten vårsvacka kanske.
Nu har jag äntligen bokat en tid till hennes läkare på kontroll, nya mediciner och så hoppas jag att hon skriver ett intyg till Stockhomshem också :)
Dags för en halv meter till nu då!
Men skam den som ger sig, målar en stund, pausar en längre stund och målar igen.
Mycket springande blir det :)
Lämningen på dagis var knölig i dag med, nu hann fröken fånga upp henne innan tårarna hann bryta ut. Ändå sprang hon nästan hela vägen till dagis och sjöng och hoppade. Men helst vill hon bara vara hemma med mig. Antar att hon är i en liten vårsvacka kanske.
Nu har jag äntligen bokat en tid till hennes läkare på kontroll, nya mediciner och så hoppas jag att hon skriver ett intyg till Stockhomshem också :)
Dags för en halv meter till nu då!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar